Så här styr och förstår du inställningarna i dialogrutan Formatera celler i Excel

Sammanfattning

I Microsoft Excel kan du ändra många av de sätt som data visas på i en cell. Du kan till exempel ange antalet siffror till höger om ett decimaltecken eller lägga till ett mönster och en kantlinje i cellen. Du kan komma åt och ändra de flesta av de här inställningarna i dialogrutan Formatera celler (klicka på Celler på Formatmenyn).

Avsnittet "Mer information" i den här artikeln innehåller information om var och en av de inställningar som är tillgängliga i dialogrutan Formatera celler och hur var och en av dessa inställningar kan påverka hur dina data visas.

Mer information

Det finns sex flikar i dialogrutan Formatera celler: Tal, Justering, Tecken, Kantlinje, Mönster och Skydd. I följande avsnitt beskrivs de inställningar som är tillgängliga på varje flik.

Fliken Tal

Automatisk talformatering

Som standard formateras alla kalkylbladsceller med formatet Allmänt tal. Med formatet Allmänt lämnas allt du skriver i cellen vanligtvis i befintligt skick. Om du till exempel skriver 36 526 i en cell och sedan trycker på RETUR, visas cellinnehållet som 36 526. Det beror på att cellen förblir i formatet Allmänt tal. Men om du först formaterar cellen som ett datum (till exempel åååå/mm/dd) och sedan skriver talet 36 526, visar cellen 2000/01/01.

Det finns också andra situationer där Excel lämnar talformatet som Allmänt, men cellinnehållet visas inte exakt som de skrevs. Om du till exempel har en smal kolumn och skriver en lång sträng med siffror som 123 456 789 kan cellen i stället visa något som liknar 1.2E+08. Om du kontrollerar talformatet i den här situationen förblir det allmänt.

Slutligen finns det scenarier där Excel automatiskt kan ändra talformatet från Allmänt till något annat, baserat på de tecken som du skrev in i cellen. Med den här funktionen slipper du göra ändringar manuellt i det talformatet som lätt känns igen. I följande tabell beskrivs några exempel där detta kan inträffa:

Generellt sett använder Excel automatisk talformatering när du skriver in följande typer av data i en cell:

• Valuta
• Procentsats
• Datum
• Tid
• Bråk
• Vetenskapliga

Inbyggda talformat

Excel har en stor matris med inbyggda talformat som du kan välja mellan. Om du vill använda något av dessa format klickar du på någon av kategorierna under Allmänt och väljer sedan det alternativ som du vill använda för det formatet. När du väljer ett format i listan visar Excel automatiskt ett exempel på utdata i rutan Exempel på fliken Tal. Om du till exempel skriver 1,23 i cellen och väljer Tal i kategorilistan, med tre decimaler, visas talet 1,230 i cellen.

Dessa inbyggda talformat använder faktiskt en fördefinierad kombination av de symboler som anges nedan i avsnittet "Anpassade talformat". Det underliggande anpassade talformatet är dock transparent för dig.

I följande tabell visas alla tillgängliga inbyggda talformat:

Anpassade talformat

Om något av de inbyggda talformaten inte visar data i det format som du behöver kan du skapa ett eget anpassat talformat. Du kan skapa dessa anpassade talformat genom att ändra de inbyggda formaten eller genom att kombinera formateringssymbolerna till en egen kombination.

Innan du skapar ett eget anpassat talformat måste du vara medveten om några enkla regler som styr syntaxen för talformat:

• Varje format som du skapar kan ha upp till tre avsnitt för tal och ett fjärde avsnitt för text.

  <POSITIVE>;<NEGATIVE>;<ZERO>;<TEXT>
  

• Det första avsnittet är formatet för positiva tal, det andra för negativa tal och det tredje för nollvärden.

• De här avsnitten avgränsas med semikolon.

• Om du bara har ett avsnitt formateras alla tal (positiva, negativa och noll) med det formatet.

• Du kan förhindra att någon av taltyperna (positiv, negativ, noll) visas genom att inte skriva symboler i motsvarande avsnitt. Följande talformat förhindrar till exempel att negativa värden eller nollvärden visas:

  0,00;;

• Om du vill ange färgen för ett avsnitt i det anpassade formatet skriver du namnet på färgen inom hakparenteser i avsnittet. Följande talformat formaterar till exempel positiva tal blåa och negativa tal röda:

  [BLÅ]#,##0; [RÖD]#,##0

• I stället för standardavsnitten positiva, negativa och noll i formatet kan du ange anpassade villkor som måste uppfyllas för varje avsnitt. De villkorssatser som du anger måste omges med hakparenteser. Följande talformat formaterar till exempel alla tal som är större än 100 som gröna, alla tal mindre än eller lika med -100 som gula och alla andra tal som cyanblå:

  [>100][GREEN]#,##0; [<=-100][YELLOW]#,##0; [CYAN]#,##0

• För varje del av formatet skriver du symboler som representerar hur du vill att talet ska se ut. Se tabellen nedan för mer information om alla tillgängliga symboler.

Om du vill skapa ett anpassat talformat klickar du på Anpassad i listan Kategori på fliken Tal i dialogrutan Formatera celler. Skriv sedan ditt anpassade talformat i rutan Typ.

I följande tabell beskrivs de olika symboler som är tillgängliga för användning i anpassade talformat.

Visat värde jämfört med lagrat värde

Microsoft Excel visar ett tal enligt formatet för cellen där talet finns. Därför kan talet som visas i cellen skilja sig från det tal som lagras av Excel och det tal som används i beräkningar som refererar till cellen. Om du till exempel skriver 1,2345 i en cell där du bara vill att två siffror till höger om decimaltecknet ska visas, visar cellen värdet 1,23. Observera dock att om du använder cellen i en beräkning används de fyra fullständiga siffrorna till höger om decimaltecknet.

Fliken Justering

Du kan placera text och tal, ändra orienteringen och ange textkontroll i celler med hjälp av fliken Justering i dialogrutan Formatera celler.

Textjustering

Under Textjustering styr du vågrät och lodrät justering och indrag. Följande är en lista över tillgängliga inställningar för textjustering:

Textkontroll

Det finns diverse ytterligare textjusteringskontroller i avsnittet Textkontroll på fliken Justering. Dessa kontroller är Radbryt, Förminska och Sammanfoga celler.

Välj Radbryt text för att radbryta texten i den markerade cellen. Antalet omslutna linjer beror på kolumnens bredd och cellinnehållets längd.

Om du väljer alternativet Förminska minskar teckenstorleken för texten i en cell tills allt innehåll i cellen kan visas. Den här funktionen är användbar när du vill undvika att ändra kolumnbredden för hela kolumnen. Den använda teckenstorleken ändras inte.

Alternativet Sammanfoga celler kombinerar två eller flera markerade celler i en enda cell. En "sammanfogad cell" är en enda cell som skapas genom att kombinera två eller flera markerade celler. Cellreferensen för en sammanfogad cell är den övre vänstra cellen i det ursprungliga markerade området.

Orientering

Du kan ange mängden textrotation i den markerade cellen med hjälp av avsnittet Orientering. Använd ett positivt tal i rutan Grad för att rotera den markerade texten från nedre vänstra till övre högra hörnet i cellen. Använd negativa grader för att rotera text från övre vänstra hörnet till nedre högra hörnet i den markerade cellen.

Om du vill visa text lodrätt uppifrån och ned klickar du på den lodräta textrutan under Orientering. Detta ger ett staplat utseende till text, tal och formler i cellen.

Fliken Tecken

Termen tecken refererar till ett teckensnitt (till exempel Arial), tillsammans med dess attribut (punktstorlek, teckenstil, understrykning, färg och effekter). Använd fliken Tecken i dialogrutan Formatera celler för att styra de här inställningarna. Du kan se en förhandsgranskning av inställningarna genom att granska avsnittet Förhandsgranska i dialogrutan.

Teckensnitt, teckenstil och storlek

Med alternativet Teckensnitt på fliken Tecken kan du välja ett typsnitt. Du väljer ett typsnitt för den markerade cellen genom att klicka på ett namn i listan Teckensnitt eller skriva ett namn i rutan Teckensnitt. Det finns tre typer av typsnitt som du kan använda, enligt beskrivningen i följande tabell:

När du har valt ett typsnitt i listan Teckensnitt visas de tillgängliga punktstorlekarna i listan Storlek. Tänk på att varje punkt är 0,35 mm. Om du skriver ett tal i rutan Storlek som inte finns i listan Storlek visas följande text längst ned på fliken Teckensnitt:

"Det här teckensnittets storlek är inte installerad i systemet. Det närmaste tillgängliga teckensnittet kommer att användas."

Typsnittsstil

Listan över alternativ i listan Teckenstil varierar beroende på vilket teckensnitt som har valts i listan Teckensnitt. De flesta teckensnitt innehåller följande stilar:

• Normal
• Kursiv
• Fet
• Fet kursiv

Understrykning

I listan Understrykning kan du välja ett understrykningsalternativ för att formatera den markerade texten. I följande tabell beskrivs varje understrykningsalternativ:

Färg, effekter och inställningar för standardtypsnitt

Välj en färg för teckensnittet genom att klicka på en färg i listan Färg. Du kan vila musen över en färg för att se en knappbeskrivning med färgnamnet. Den automatiska färgen är alltid svart om du inte ändrar fönsterteckenfärgen på fliken Utseende i dialogrutan Visningsegenskaper. (Dubbelklicka på ikonen Visa i Kontrollpanelen för att öppna dialogrutan Visningsegenskaper.)

Markera kryssrutan Standardtypsnitt för att ange teckensnitt, teckenstil, storlek och effekter till formatmallen Normal. Detta återställer i princip cellformateringen till standardvärden.

Markera kryssrutan Genomstruken för att rita en linje genom markerad text eller siffror. Markera kryssrutan Upphöjd för att formatera den markerade texten eller talen som upphöjda tecken (ovan). Markera kryssrutan Nedsänkt för att formatera den markerade texten eller talen som nedsänkt skrift (nedan). Du vill vanligtvis använda nedsänkta och upphöjda tecken för enskilda tecken i en cell. Det gör du genom att markera tecknen i formelfältet och klicka på Celler på Format-menyn.

Fliken Kantlinje

I Excel kan du placera en kantlinje runt en enda cell eller ett cellområde. Du kan också få en linje från cellens övre vänstra hörn till det nedre högra hörnet eller från cellens nedre vänstra hörn till det övre högra hörnet.

Du kan anpassa cellernas kantlinjer från standardinställningarna genom att ändra linjeformat, linjetjocklek eller linjefärg.

Följande inställningar är tillgängliga på fliken Kantlinje i dialogrutan Formatera celler:

Använda kantlinjer

Följ dessa steg om du vill lägga till en kantlinje till en enskild cell eller ett område av celler:

1. Markera de celler du vill formatera.

2. Klicka på Celler i menyn Format.

3. Klicka på fliken Kantlinje i dialogrutan Formatera celler.

   Obs!

   Vissa knappar på fliken Kantlinje är inte tillgängliga (nedtonade) när du bara har en enskild cell markerad. Det beror på att de här inställningarna endast gäller när du tillämpar kantlinjer på ett område av celler.

4. Välj någon av linjeformaten i listan Format.

5. Klicka på pilen i den nedrullningsbara listrutan Färg och välj någon av färgerna.

6. Klicka på någon av knapparna som visas under Förhandsinställningar eller Kantlinje.

   Då visas en rad med dina inställningar i exempelområdet.

7. Om du vill ta bort en specifik kantlinje klickar du på knappen för den kantlinjen en gång till.

8. Om du vill ändra linjefärgen eller stilen klickar du på det format eller den färg som du vill använda och klickar sedan på knappen för kantlinjen igen.

Fliken Mönster

Använd fliken Mönster i dialogrutan Formatera celler för att ange bakgrundsfärgen för de markerade cellerna. Du kan också använda listan Mönster för att använda tvåfärgsmönster eller skuggning för cellens bakgrund.

Följ dessa steg om du vill skugga celler med mönster:

1. Markera de celler som du vill skugga.
2. Klicka på Celler på formatmenyn och klicka sedan på fliken Mönster.
3. Om du vill inkludera en bakgrundsfärg med mönstret klickar du på en färg i rutan Cellskuggning.
4. Klicka på pilen bredvid rutan Mönster och klicka sedan på det mönsterformat och den färg som du vill använda.

Om du inte väljer en mönsterfärg är mönstret svart.

Du kan återställa formateringen för bakgrundsfärgen för de markerade cellerna till standardtillståndet genom att klicka på Ingen färg.

Fliken Skydd

På fliken Skydd finns två alternativ för att skydda kalkylbladsdata och formler:

• Låst
• Dold

Inget av dessa två alternativ gäller dock om du inte skyddar kalkylbladet också. Om du vill skydda ett kalkylblad pekar du på Skydd på verktygsmenyn, klickar på Skydda blad och markerar sedan kryssrutan Innehåll.

Låst

Som standard är alternativet Låst aktiverat för alla celler i ett kalkylblad. När det här alternativet är aktiverat (och kalkylbladet är skyddat) kan du inte göra följande:

• Ändra celldata eller formler.
• Skriv data i en tom cell.
• Flytta cellen.
• Ändra storlek på cellen.
• Ta bort cellen eller dess innehåll.

Dold

Som standard är alternativet Dolt inaktiverat för alla celler i ett kalkylblad. Om du aktiverar det här alternativet (och kalkylbladet är skyddat) visas inte formeln i en cell i formelfältet. Du ser dock resultatet av formeln i cellen.

Om du vill skydda dokumentet eller filen från en användare som har skadliga avsikter använder du IRM (Information Rights Management) för att ange behörigheter som skyddar dokumentet eller filen.

Mer information om de Office-funktioner som möjliggör samarbete finns i Beskrivning av Office-funktioner som är avsedda att möjliggöra samarbete och som inte är avsedda att öka säkerheten .

Referenser

För mer information om det här ämnet klickar du på Hjälp om Microsoft Excel på menyn Hjälp, skriver formatering av kalkylblad i Office-assistenten eller Svarsguiden och klickar sedan på Sök för att se ämnena.