I den här artikeln beskrivs formelsyntaxen för och användningen av funktionen FÖRSKJUTNING i Microsoft Excel.
Beskrivning
Returnerar en referens till intervall som består av ett angivet antal rader och kolumner från en cell eller ett cellintervall. Referensen som returneras kan vara en enstaka cell eller ett cellintervall. Du kan ange antalet rader och kolumner som ska returneras.
Syntax
FÖRSKJUTNING(ref; rader; kolumner; [höjd]; [bredd])
Syntaxen för funktionen FÖRSKJUTNING har följande argument:
-
Ref Obligatoriskt. Detta är referensen som anger utgångspunkt för förskjutningen. Referens måste referera till en cell eller ett angränsande cellområde. I annat fall returnerar FÖRSKJUTNING felvärdet #Värdefel!.
-
Rader Obligatoriskt. Antalet rader, uppåt eller nedåt, som du vill att cellen längst upp till vänster ska referera till. Om argumentet rader använder 5 anges att den övre vänstra cellen i referensen är fem rader under referensen. Rader kan vara positiva (vilket innebär under startreferensen) eller negativa (vilket innebär ovanför startreferensen).
-
Kolumner Obligatoriskt. Antalet kolumner, till vänster eller höger, som du vill att den övre vänstra cellen i resultatet ska referera till. Om du använder 5 som kolumnargument anges att den övre vänstra cellen i referensen är fem kolumner till höger om referensen. Kolumner kan vara positiva (vilket innebär till höger om startreferensen) eller negativt (vilket innebär till vänster om startreferensen).
-
Höjd Valfritt. Detta är den höjd, i antal rader, som du vill att den returnerade referensen ska vara. Höjd måste vara ett positivt värde.
-
Bredd Valfritt. Detta är den bredd, i antal kolumner, som du vill att den returnerade referensen ska vara. Bredd måste vara ett positivt värde.
Kommentarer
-
Om rader och kolumner förskjuter referensen över kalkylbladets kant returnerar FÖRSKJUTNING #REF! felvärdet #REFERENS!.
-
Om höjd eller bredd utelämnas antas de vara samma höjd eller bredd som ref.
-
Funktionen FÖRSKJUTNING flyttar inte några celler och ändrar inga markeringar, utan den returnerar endast en referens. Du kan använda FÖRSKJUTNING med vilken annan funktion som helst som tar en referens som argument. T.ex. beräknar formeln SUMMA(FÖRSKJUTNING(C2;1;2;3;1)) det totala värdet av ett intervall på tre rader och en kolumn som är en rad under och två kolumner till höger om cell C2.
Exempel
Kopiera exempeldata i följande tabell och klistra in dem i cell A1 i ett nytt Excel-kalkylblad. När du vill att formlerna ska visa resultat markerar du dem, trycker på F2 och sedan på Retur. Om det behövs kan du justera kolumnbredderna så att alla data visas.
Formel |
Beskrivning |
Resultat |
---|---|---|
=FÖRSKJUTNING(D3;3;-2;1;1) |
Visar värdet i cellen B6 (4) |
4 |
=SUMMA(FÖRSKJUTNING(D3:F5;3;-2; 3; 3)) |
Summerar området B6:D8 |
34 |
=FÖRSKJUTNING(D3; -3; -3) |
Returnerar ett fel eftersom referensen är till ett cellområde som inte finns i kalkylbladet. |
#REFERENS! |
Data |
Data |
|
4 |
10 |
|
8 |
3 |
|
3 |
6 |